I survived!

Gick och var nervös heeela dagen i går. Helt i onödan ;) Jag är ju bra :) Det regnade hela dagen och det kändes sådär att behöva springa i det. Sen helt plötsligt när vi skulle gå ner till Västra mark och blodomloppet så slutade det regna! Vi lämnade grejerna hos en som bor i närheten och traskade ner. Vi delade på oss eftersom jag skulle springa milen men jag hakade på en sköterska från mottagningen så vi värmde upp bland alla andra.

Man känner sig allt lite fånig när man står där men men man behöver mjuka upp sig lite innan. Sen gick startskottet och vi lunkade iväg. Jag kände redan från början att detta kommer gå bra. Det går ju dock sjukt segt i början innan man kommer loss och folket börjar skingra sig. Jag blev inte riktigt riktigt trött förrän näst sista uppförsbacken men skam den som ger sig, jag spurtade upp och tog mig i mål! Skitdålig tid men det skyller jag på alla som var i vägen ;) och på leran där man var lite rädd att halka. Jag tog mig i mål på 60,03, känns surt att det var så nära under timmen och resultatet blev min sämsta miltid någonsin men det var sååå kul! Nästa gång ska jag ha med dessa brudarna på milen!

Goa och glada gick vi tillbaka till ortopedlägret för grill och fika med kollegorna, vi var ett gäng på säkert 25 pers. Sen tuffade vi hemåt. 

Sammanfattningsvis så var det skitkul! Pusshej!